Fagottens förskola

Mellangruppen - mask projektet

2012-02-21T04:23:00.002-08:00

2/2 – 2012

Så här långt har barnen hunnit i projektet

· Inventera i skogen

· Studerat olika småkryp

· Byggt en miljö där alla småkryp kan bo

· Skapat ”naturtavlan”

· Intresserat sig för masken

· Utforskat masken närmare med hjälp av förstoringsglas och bild-tv

· Skapat maskar i lera

· Blandat färg och målat sina maskar

· Dramatiserat maskar ”fått känna på att orientera sig i rummet utan ögon”

· Vi har låtit maskarna flytta in i en mask-kompost

· Filmat våra tre maskar med I-PAD och studerat deras rörelser och storleksskillnader (minst, mellan och störst).

· Tittat på ”kortfilmer” och utforskat maskens naturliga fiender

· Tecknat med blyerts. Både maskens form och utseende och maskens liv under jorden

Reflektion: Nu har barnen utforskat masken med hjälp av med olika tekniker och i olika gruppkonstellationer. När man samtalar men barnen individuellt så ger de oss många intressanta tankar och teorier om projektet. När vi däremot reflekterar i grupp så tenderar en del barn att ”tystna”. Vi upplever därför att barnen gynnas av att få jobba i mindre grupper då de barn som inte varit så synliga i större grupper får chansen att komma till tals, både i det gemensamma samarbetet och i den gemensamma reflektionen.

Vi känner även att naturtavlan inte varit ”levande” för barnen i deras projektarbete. Vi ska därför försöka återkoppla det arbete som barnen hittills gjort till den. I ett försök att göra naturtavlan mer levande så börjar vi med att göra den tredimensionell. Vi tänkte sedan låta maskar, larver och fjärilar flytta in och bosätta sig där.

Barnen målar himlen till naturtavlan

Maskarna i vår mask kompost får lite mat

Äldsta gruppen

2012-02-16T04:31:00.002-08:00

Äldsta gruppen:
Vi har delat in barnen i två grupper efter deras intresseområden. Den ena gruppen jobbar med planeter och den andra gruppen arbetar med raketer och rymdfarkoster. Barnen går mellan grupperna och inspireras av varandra.

Vi tittar först i en rymdbok med planeterna. Vi räknar och ser att det finns 9 planeter i vårt solsystem. Vi läser vad som står om varje planet. Barnen får välja vilken planet de vill arbeta med.

Jesper väljer Saturnus. Saturnus är stor så han får blåsa upp ballongen jättemycket.

Barnen hjälps åt med att sätta tapetklister och tidningspapper på planeterna.

Det behövs mycket tidningspapper och tapetklister. Vi får arbeta många dagar.

Här hänger våra planeter (från vänster i bild):

Adam: - Jorden är blå, grön och vit. Det är mest hav på jorden.

Saturnus är störst med sin ring. Ringen är gjord av en massa småstenar, berättar barnen.

Stella: -Uranus min är jättejätteljusgrön.

Emil: - Neptunus den är blå.

- Pluto är längst bort och den är minst och grå.

Ett av barnen berättar: - Merkurius är närmast solen. Det är stekhett på dagen och iskallt på natten.

Maria: - Hur kan det vara stekhett på dagen och iskallt på natten?

- Månen är på natten och den ger ingen värme, berättar han.

Sally utforskar en Ipad

2012-02-14T01:17:00.001-08:00

Vi har haft den förmånen att ingå i ett projekt som heter Lekmit det innebär att vi har fått en del teknisk utrustning till förskolan för att föra in IKT och media i förskolan här kommer en filmsnutt när Sally jobbar med App:en Sound Touch Lite.

IKT och media i förskolan

2012-02-14T00:31:00.000-08:00

Mira snart 3 år har ritat en sköldpadda på en Ipad.

Visst är det intressant att utforska kameran!

Projekt yngsta gruppen

2012-02-09T02:01:00.000-08:00

Yngsta gruppen fortsätter att utforska verktyget oljekritan och bläckpennan i ateljén. Vi pedagoger hade dukat upp ett inbjudande "smörgåsbord" med silkespapper, toarullar, wellpapp samt olikfärgade papper i olika storlekar. Vi hade även ett stort papper på golvet där barnen kunde utforska verktyget kritan och bläckpennan. Vårt fokus som pedagoger var att observera hur barnen använde sig av och utforskade verktyget och materialet.

Ett lustfyllt och inspirerande utforskande av barnen!

Brev från en moster som kom på besök hos oss förra veckan

2012-02-09T00:49:00.000-08:00

Här kommer ett brev som en moster skrev efter ett besök hos oss detta brev gjorde oss otroligt glada och stolta och det känns som att det förhållningssätt vi varje dag använder oss av avspeglar hela verksamheten.

Vill berätta om gårdagen när syskonbarnet gjorde ett 1:a förskolebesök.

Till min stora glädje fick moster Be. följa med E. och hans föräldrar.

Spännande besök för mej som är den pensionerade förskollären som var aktiv för ca 100 år se'n.

Naturligtvis var E,s besök föranmält.

Vi möttes av för mej en helt okänd pedagog som välkomnade E. med följe.

Ett sådant varmt välkomnade där E. var som sej bör, i centrum, gjorde mej varm i hjärtat. "Så roligt att du kommer för att hälsa på oss. Välkommen in för att möta alla andra barn och "fröknar"." ( Den där benämningen "fröknar" har jag aldrig förstått mej på.)

Vi kom in i en "värme" som omslöt oss från 1:a sekund. Livlig aktivitet rådde överallt.

Små självständiga barn som fick perfekt vägledning till ytterligare självständighetshandlingar. Hjälp till självhjälp.

Vägledning i den sociala kontakten....vägledning i att förstå lekreglerna..

Kommer alltid att minnas orden...."X...kom och hälsa på E. Kom E...,...Här E. står X och målar. Vill du också prova... osv osv"

Naturligtvis var det jätteskojigt att möta pedagoger som kände till mej och jag dem.

Jag noterade den pojke som behövde hjälp med att styra sina känslouttryck. Den vuxnes varsamma smekning på kinden, "titta på mej", berätta vad som hände...Jag noterade vilket beröm flickan fick för sin armstyrka när hon satt sej "obekvämt" på toastolen.

Konstaterade att den vuxne som atbetade med städ och kök deltog i barns och vuxnas resonamang och hur hon på ett vänligt sätt besvarade barnets fråga på vilken mat det skulle bli.
Mina öron "växte och fladdrade". Mina ögon noterade. MITT INRE BLEV BOMULLSMJUKT.

Jag såg och hörde att det var roligt att arbeta i denna förskola. Jag såg och hörde att barnen var nöjda.

Jag såg och hörde att det var en ÄKTA atmosfär som E. förhopningsvis får komma till, när han i Augusti skall påbörja sin skolgång.

Jag konstaterade att min energi att leda barn har avtagit och ATT JAG ALLTID MINNS VILKEN ENERGI BARNEN GAV MEJ.

Yrket som genomsyrar hela personligheten, PEDAGOGEN.
Hoppas att våra barn ALLTID skall möta skolans vuxna som medmänniskor som är i ständig utveckling.
Hoppas att barnen ALDRIG skall möta skolans vuxna som tänker "Blott dagen går..."

Så har jag berättat för dej om den stora dagen när moster, tack vare E., fick göra ett studiebesök i förskolan. Den där förskolan som trots allt är sej ganska lik, förutom allt det där med tekniken. På min tid var det röksignaler som gällde och det fungerade också. Men det var på den tiden. Det var ju det där med ständig utveckling. Tänk om den inte fanns, hur skulle då tillvaron vara?

Hoppas att E. med fam. får komma till er hälsar Be.

Projekt mellangruppen

2012-02-09T00:42:00.000-08:00

Thea målar sin fjäril

Thea: - Jag börjar med lila, jag tycker det var svårt att måla.

Annika: - Vad tyckte du var svårt att måla?

Thea: - Dom här kurvorna.

Thea pekar på leran som är bucklig.

Annika: - Jaha du menar där leran går upp och ner?

Thea: - Ja

Thea: - Ansiktet måste vara rosa.

Annika: - Vill du måla utsidan på vingarna någon annan färg?

Thea: - Jag vill ha rött på den här sidan och lila på den andra.

Annika: - Vad vill du att ”bakdelen” ska ha för färg?

Thea: - Ingen av dom här färgerna jag vill ha blå.

Annika: - Då kan du gå och hämta den blåa färgen.

Thea målar ”bakdelen” blå och sedan hämtar Thea en smal smal pensel och målar små svarta ögon.

Emilia skapar en fjäril i lera

2012-02-06T01:36:00.000-08:00

Emilia skapar sin fjäril i lera

Jag och Emilia har resonerat vilket material hon vill använda sig av för att göra sin fjäril, hon väljer lera.

Emilia börjar jobba med leran men hon tycker den är för hård. Jag hjälper henne och mjukar upp den och säger till Emilia att hon kan börja titta på en detalj, exempelvis vingen för att lättare komma igång. Emilia sätter igång direkt och börjar forma vingen och efter att hon gjort båda vingarna börjar hon med kroppen. I slutet gör hon även spröten på fjärilen. Kolla in detaljerna:

Isak målar sin fjäril

2012-02-06T01:34:00.000-08:00

Innan Isak börjar måla sin fjäril så plockar jag ner dokumentationen från väggen och visar Isak, berättar vad han sagt och vilka färger han sa att fjärilen skulle bli.

Isak börjar med att sätta upp de färger han ska måla fjärilen med på en palett. Han har en tydlig strategi för hur färgerna ska vara på fjärilen.

Han målar med djup koncentration och använder alla färger han nämnt vid det tidigare tillfället.

Ingrid jobbar med sin fjäril

2012-02-06T01:30:00.000-08:00

Ingrid målar sin fjäril

Jag och Ingrid pratar om vilka färger hon berättat att fjärilen skulle få.

Ingrid: - Blå, orange, lila och rosa.

Annika: - Det här blir spännande hur ska vi få orange och lila?

Ingrid: - Jag vet inte.

Annika: - Om du tittar på färgschemat som barnen gjort ser du vilka färger du behöver blanda för att få lila och orange.

Ingrid kollar in schemat och blandar både lila och orange och där finns Emmy en äldre tjej med och stöttar Ingrid när hon behöver hjälp.

Ingrid börjar måla sin fjäril som hon valt att göra i papper, vi sätter en kartong bakom så den blir stadigare.

Ingrid börjar med att måla fjärilen helt i lila.

Annika: - Undra Ingrid om det är bra att vi torkar fjärilen i torkskåpet innan du börjar med mönstret.

Ingrid: - Ja annars kletar det ut på pappret.

Vi stoppar den i torkskåpet och när den är torr börjar Ingrid med mönstret på fjärilen.

Äldsta gruppen

2011-12-21T01:22:00.000-08:00

Äldsta gruppen:
Vi startade upp vårat projekt med att ställa en fråga till barnen nämligen: - Vad är naturvetenskap? Barnen hade mycket kunskap i ämnet och utifrån detta såg vi pedagoger fem intresseområden: djur (där vi fick besöka mamma Sara som arbetar på Porsnässkolans biolabb, tack så mycket för det intressanta studiebesöket och tack till ni föräldrar som följde med och skjutsade och hämtade), skräp och kompost, plantering, rymden och skogen. Barnen fick prova på dessa fem olika områden och utifrån detta så gjorde barnen en gemensam tankekarta i ämnet naturvetenskap.

Barnens gemensamma tankekarta.

Barnen utforskar rymden med hjälp av vår IT-hörna:

När vi utforskat de fem olika områdena i ämnet naturvetenskap så bestämde vi pedagoger (Maria och Camilla) att vi skulle intrvjua barnen en och en för att höra vilket område de helst vill arbeta med. Barnen fick sedan klistra upp sitt namn på den gemensamma tankekartan och då såg barnen att det var flest barn som ville arbeta med rymden.

Utifrån detta så fick barnen en spännande inbjudan att besöka Teknikens hus i Luleå.

På väg till Teknikens hus.

Utforskande av rymdraketen.

En rymdstation i planetariet.

Fortsättning följer...

Projekt yngsta gruppen

2011-12-16T00:02:00.000-08:00

Från vattenrummet har vi nu gått vidare till ateljén för att utmana barnen vidare i olika uttryckssätt, där de får möjlighet att utveckla sin förmåga, närma sig och använda sig av olika material, redskap och tekniker. Under en tid har vi observerat hur barnen närmar sig materialet, oljekritan.

För att göra det så lustfyllt som möjligt valde vi pedagoger att erbjuda barnen flera möjligheter i ateljén. Barnen fick rita med oljekritan på svarta och vita papper på staffli, på ett lågt bord samt på ett stort papper på golvet. Barnen får då möjlighet att utforska kritan utifrån deras perspektiv men även en möjlighet att känna sig ”fria” att rita där de själva vill.

För många av barnen var oljekritan ett nytt material som de undersökte och närmade sig på olika tillvägagångssätt. De smakade på kritan, stoppade den innanför kläderna, inspekterade den med syn, och känsel. Ett annat sinne som vi tror barnen även använde sig av var hörseln. Vid flertal gånger prövade barnen att samla kritorna i papptallriken, kastande upp kritorna lite så att de ”hoppade” omkring i den. En annan hypotes är att det kan vara ett sätt för barnen att utforska vikt på.

De använde sig av olika tekniker, några av barnen pickade med kritan på pappret medans andra ritade och fyllde stora delar av pappret med cirklar och streck. En del barn valde staffliet i första hand medans andra valde det låga bordet eller pappret på golvet. Efter att barnen upptäckt och visat nyfikenhet inför andra typer av pennor, skulle det vara intressant från vår sida att se vilken typ av penna som de föredrar om vi erbjuder dem oljekritor, bläckpennor och tuschpennor samtidigt, samt om det är färgen eller tekniken i sig, barnen utforskar.

Projekt mellangruppen

2011-12-05T23:57:00.000-08:00

Ingrid jobbar med sin grotta(kokong)

Ingrid: - Jag vill ha silver.

Annika: - Är det något speciellt som gör att du vill ha silver inuti grottan.

Ingrid: - Det är vackert.

Annika: - När du har målat grottan silver invändigt vad vill du måla för färg utanpå grottan?

Ingrid: - Jag vill måla guld. Jag ska först måla silver och sen lite rött. Jag vill också ha mossa, för då mår larven jättebra och kan bli en fjäril.

Annika: - Tänkte du något speciellt med att måla rött inne i grottan?

Ingrid: - Det är där larven ska sova och sen när han vaknar så är han en fjäril.

Annika: - När larven har blivit en fjäril hur ska fjärilen ta sig ut ur grottan.

Ingrid: - Han öppnar grottan med sina vingar.

Projekt mellangruppen

2011-12-02T01:02:00.000-08:00

Utifrån barnens intervjuer och pedagogernas reflektioner ställde vi en fråga : Hur kan maskarna hitta när de inte har några ögon? För att barnen lättare skulle kunna fundera vidare på frågeställningen fick de bli maskar och få en upplevelse hur det är att inte ha några ögon.

- Maskar har inga ögon.

-Hur känns det att vara mask och inte se någonting?

- Skönt

Barnen fick till uppgift att hitta till olika platser på förskolan utan att se. Hur gick de tillväga?

- Vi bara kröp.

- Vi hörde var Göta var.

- Vi kände.

- Jag tjuvkikade.

Projekt mellangruppen

2011-11-29T00:53:00.000-08:00

Efter våra reflektioner tillsammans har vi sett att barnen pratar om att larven bor i en grotta, när vi ställt frågor och utmanat barnen vidare i detta så tror vi barnen pratar om själva puppan, en pojke berättade att det måste vara mörkt och varmt för att larven ska kunna bli en fjäril ungefär som i en grotta. Efter reflektioner tillsammans med barnen så har det fått börja göra en puppa eller kokong som det också heter där deras larv ska bo så det kan bli en fjäril.

Projekt mellangruppen

2011-11-18T00:33:00.000-08:00

Efter att vi intervjuat barnen och fått ta del av deras tankar kring de olika djuren som de valt fick de avbilda sitt valda djur i lera. Vi utmanade barnen att verkligen titta och studera bilderna vi hade tagit på djuren, att masken har väldigt mycket ränder på sin långa kropp och hur håret på larvens huvud ser ut. Här kommer lite bilder på de fantastiska djur barnen skapat. Vi kommer att gå vidare med att barnen ska få visa deras teorier om de olika djuren t.ex. hur en larv kan bli en fjäril.

Projekt mellangruppen

2011-11-08T22:43:00.000-08:00

Vi pedagoger bestämde att projektet i år skulle vara inriktat på naturvetenskap. I läroplanen står att barnen skall utveckla förståelse för naturvetenskap och samband med naturen, liksom sitt kunnande om växter och djur samt utveckla sin förmåga att bygga, skapa och konstruera med hjälp av olika tekniker, material och redskap.
I och med detta val så dukade vi upp ett "smörgåsbord" av material, olika småkryp, frukter och blandade växter. Barnen fick utforska materialet och vi pedagager försökte se vad barnen var intresserade av.

Vi såg snabbt att barnen hade kunskap och erfarenhet av småkryp men också att det fanns många frågor och funderingar kring småkrypens liv.
I vår inventering av projektet har vi besökt skogen för att se var vi kan hitta djur.

Plockat in material från skogen, gjort ett akvarium med växter och djur samt gjort en naturtavla. Naturtavlan skall få följa med i projektets gång och växa fram allt eftersom med barns ritningar och funderingar.

Här kommer ett askplock utifrån intervjuer som vi gjort med barnen:

Är larven alltid hårig?
- Nä det försvinner när den blir en fjäril.
- Det är alltid kvar. Den blir en fjäril. Fjärilar har ju inget hår.
- Nä den har hår på hösten inte på sommaren. Det är först en larv sen en daggmask, på sommren är den alltid en daggmask. När han sen stiger upp då kommer han att vilja flyga runt och då blir han en fjäril.
Hur kan håret bara försvinna?
- Det kommer vingar först och sen kommer färgerna och då åker håret bort.
- Det har bara farit bort.Han blir en fjäril på vintern och han har vingar som en fågel.

Hur gör maskarna när dom rör sig?
- Dom bara rör på sig, dom har inga ögon och ingen mun.
- Dom har ben under sig .... neej jag vet inte hur dom rör sig... dom blir långa och far
- Dom kan fara medans dom gör sig långa
Hur hittar maskarna hem i jorden?
- Dom måste ha ögon och mun annars hittar dom inte... men dom har inte det.
Vad äter masken?
- Den äter bara jord, dom gör bajs av jord och pink kastar dom i vattnet.
- Dom kan äta godis man kan ge dom mat....dom äter ingenting för dom har ju ingen mun.

Vårfest

2011-05-26T03:52:00.000-07:00

Vi började våran kväll med det efterlängtade Fagottenloppet barnen värmer upp innan vi drar igång.

Loppet är igång

Barnen och deras föräldrar hjälpte oss att göra gården vårfin och kolla vad många säckar med löv vi fick ihop Karim var en av många föräldrar som hjälpte oss under kvällen.

Heldagsutflykt till Cecilias stuga

2011-03-23T13:47:00.000-07:00

Äntligen var det Onsdag så vi kunde fara på våran efterlängtade utflykt, som vi har längtat. När vi packat in oss i alla bilar och packat all packning så styrde vi kosan mot Nötögrundet när vi kom fram så fanns Mats (Cecilias pappa) och Evelina (Cecilias äldsta dotter) på plats när vi skulle transporteras över isen det tyckte barnen var superkul både att åka skoter men även att få åka pulka bakom skotern.

Mats kommer med ett gäng barn och Maria.

Det är kul med äventyr.

Isen kan man också utforska.

Man kan bli riktigt trött av att åka bil till utflyktsmålet.

IT-hörnan

2011-02-15T00:31:00.000-08:00

De yngsta barnen utforskar IT-hörnan

Sebastian: - Jag har spindelnät på mej.

XXXX: - Jag målar. Jag vill ha en annan färg. Där har du grönt på din rygg.

Sebastian: - Jag når ändå dit upp!

Sebastian och Jens: - Vi äter väggen.

XXXX: - Som pannkaka.

Sebastian: - Jag äter upp sylt och pannkaka.

Jimmy och Philip: - Vi når hit upp!

IT-hörnan

2011-02-14T02:16:00.000-08:00

Vi har precis startat upp våran IT-hörna. Här kommer några inspirerande bilder.

Alma och Elsa provar sej fram i paintprogrammet.

Alma visar sin läckra målning. Ida: - Vad coolt!

Elsa: - Jag har fått pricksjukan.

John ritar av två glada killar. John: - Jag fyller i.

XXXX: - Varför har ni ingen dator?

Maria: - Vi har fått en videokanon. Vi kommer att ta fram skärmen sedan.

XXXX: - Kolla! Jag tänker ta en annan färg. Gul, blått och lite svart. Det är en vithaj.

Den blöder. Den har skrapat sej. Jag suddar bort blodet.

Han börjar dö nu. Den börjar bli gammal.

XXXX: - Han blir en robot snart. Han blir också god.

Så här ser robothajen ut, armar, ben och ansikte. Den dör aldrig!

Barnen hjälper varandra och visar hur man kan göra olika saker.

De utforskar paintprogrammet tillsammans under glada skratt.

Lpfö98/10: Förskolan ska sträva efter att varje barn

utvecklar sin förmåga att urskilja teknik i vardagen och utforska hur enkel teknik fungerar.

Äldsta gruppen

2011-02-01T02:15:00.000-08:00

PROJEKT MED ÄLDSTA GRUPPEN V.4

Innan jullovet så gjorde barnen sina vägar i lera. Barnen tyckte det var roligt att jobba med lera. Vi bestämde oss för att fortsätta utmana barnen i lera. Barnen fick ta ned sina husfoton och avbilda dessa i lera.

Vägarna till våra hus. Som vi gjorde innan jullovet. Leran är kladdig. Barnen skrattar förtjust.

XXXX: - Det här är släpet, Renaulten och Volvon. Huset, skorstenen, garaget och ytterdörren. En liten skål med vatten och ägg. Vi har fått ägg av grannen.

Ida: - Jag har gjort mitt hus med ett bord. Jag har gjort en skål till mitt bord. Och ett fågelbo.

Felicia: - En topp, mitt hus, mitt rum är nere. Här går gränsen, köket. Här är sovsängen. Kattspår och maten. Den blev ganska fin.

Alma: - Här är taket, dörren. Här börjar bilvägen. Köket, mitt hus får inte bli kletigt!

Elina: - Ditt hus är redan kletigt.

Alma: - Toppen (taket) som är hårt. Hobbe som har bajsat och en sten och en skål och maten.

Elina: - Jag har gjort mitt hus. Här är vägarna. En anka. Här bor mamma. Här bor farmor. Här bor Karin, Markus och Sigge (i Stockholm). Inte så nära pappa. Mormor bor här. Här är Övertorneå (morfars stuga). Morfar bor här. Jag har gjort vattenverket.

XXXX: - Jag har gjort mitt tak. En fyrkant till mitt hus. Jag vill fortsätta i morgon.

John: - Det här är min soptunna och min brevlåda och min andra soptunna. Trappan, Tobbes rum och Jonnes rum.

Lova: - Jag gjorde dörren, taket. Det här är husdelen. Där är mitt rum, hundrummet och förrådet. Flagga, soptunnorna, vattentornet, sol och rullrån. Det är morfars fru Karin som gör rullrånen. Maria: - Jag älskar rullrån.

Reflektion:

Före jul pratade barnen om att de tyckte det var så roligt att jobba med lera. Vi pedagoger (Maria och Catrine) bestämde att vi skulle fortsätta att utmana barnen i detta. Barnen fick ta ner sina foton på sina hus och bygga husen i lera. En del av barnen byggde uppifrån och en del av barnen byggde 3D samt en blandning av dessa två. Det är en konst att få leran att hålla. Barnen byggde även andra platser i Öjebyn. Vattentornet, vattenverket och de pratade mycket om sina vägar. Elina pratade mycket om hur man far till sina släktingar samt byggde detta i lera. Före jul när barnen gjorde sina vägar i lera så upptäckte vi pedagoger att de byggde sin egen väg från Fagotten till sina hus. De verkade inte se något samband med att man kan vara flera barn som åker samma väg. Vi kommer att fortsätta med att jobba med matematikbegrepp och avstånd mellan barnens hus och andra byggnader i Öjebyn ex. vattenverket. Barnen berättade att det är lättare att se om man ex. vet var skolan är. Vi fortsätter att bygga våra hus samt andra platser i Öjebyn.

Projekt yngsta gruppen

2011-01-31T00:09:00.000-08:00

Projekt 27/1-2011

Efter vår reflektion från projektet i tisdags valde vi att gå vidare med

att prata om känslor med barnen detta för att barnen vid ett senare

tillfälle ska kunna besjäla stenarna vi jobbar med.

Vi började med att fråga barnen hur man känner sig när man är ledsen.

xxx: - Det kommer tårar, många gånger, jag slog pappa och jag blev

ledsen.

Noel: - Jag blir ledsen när jag inte får spela tv-spel.

Hur känner ni er när ni är rädda?

xxx: - Rädd för björnar.

Sebastian: - Spöken.

Sirine: - Jag är rädd för dinousarier. De finns i djungeln.

Hur känner ni er när ni är arga?

Hur känner ni er när ni är glad?

Isak: - Jag blir glad när jultomten kommer, med paket.

XxXx skrattar och ler och visar oss hur man ser ut när man är glad.

REFLEKTION 27/1

Det vi märker är att barnen har betydligt svårare att förklara hur man

känner sig när man är glad det är lättare för dem att förklara när man

är arg och ledsen, vi funderar om detta beror på att vi vuxna oftare

benämner när barnen är ledsen, arg eller rädd inte så mycket om dom

kommer och är glada. Barnen kan på ett bra sätt förklara hur man

känner sig och ser ut när man är ledsen och arg de både berättar och

visar hur man kan se ut. Vid nästa tillfälle fortsätter vi prata känslor

och börjar benämna våra stenar.

MILJÖ

2011-01-24T05:21:00.000-08:00

Vi har gjort om lite grann i vår miljö. Här har discorummet fått sig en uppfräschning.

Vi har öppnat en frisersalong.

Här tar man betalt.

Personalen är alltid fin i håret. Undrar hur det kan komma sig?

Vi har fått en massa stylingprodukter av vår snälla mamma Anna som är frisör. Mycket uppskattat av barnen.

Tack alla snälla föräldrar för att vi har fått så många vackra växter till byggrummet. Mysigt tycker barnen.

Pet-shop hörnan.

Vår nya mysiga läshörna.

Idrott

2011-01-24T04:50:00.000-08:00

Vi har glädjande nog fått några tider i idrottshallen på Kullenskolan. Idag var första besöket.

2011-01-13T03:54:00.001-08:00

Hej och välkomna tillbaka efter jullovet! Här kommer lite härliga vinterbilder från våran roliga utemiljö.

Onsdag kväll så hade vi studiebesök av 17 trevliga pedagoger. Här kommer några kommentarer om vad de tyckte om studiebesöket hos oss på Fagottens förskola:

- Glädje! Vilken inspirationskälla att besöka er. Det måste vara fantastiskt att få vara barn i er verksamhet. Vilken utmaning och vilket engagemang bland er i personalen. Ni är beundransvärda.

- Helt fantastiskt! Vilka möten barn ooch pedagoger möter. Wow, nu är det dags att börja "ragga" saker av nära och kära och föräldrar. Gratis är gott :). Tack för tipset att sätta upp en "önskelista" i hallen till föräldrarna. Här vill jag arbeta!!! Går hem med nya inslag till förbättring. Tack för eran fantastiska inspiration som "smittar" av sig.

- Ni har en toppenfin förskola. Roligt att se och höra hur ni organiserat er verksamhet. Jag har fått många ideér och är ännu mer övertygad om att 1-5 år kan fungera bra tillsammans.

- Jag upplevde en rolig, inspirerande och intressant visning. Ett arbets- och förhållningssätt som jag tror på!! Vi har otroligt kompetenta barn omkring oss!! Ni var mycket duktiga och inspirerade!! Tack.

Luciamorgon

2010-12-16T01:47:00.000-08:00

Grans Naturbruksgymnasium kom och skjutsade vårat luciatåg från Kullenskolan till Fagottens förskola. En uppskattad årlig tradition.

Glada lucior, pepparkaksgubbar och tomtar får hästskjuts till Fagottens förskola.

Luciatåget sjunger julsånger för föräldrar, syskon och släktingar. Vi avslutar vår mysiga luciamorgon med fika.

Det årliga julbaket

2010-12-15T00:28:00.000-08:00

Härliga bilder när barnen bakar och smakar.

En kille som är djupt fokuserad på sin uppgift.

När barnen har bakat klart så får de ta med en påse

hem och bjuda sin familj på pepparkakor (så att de blir snälla).

ateljé

2010-12-06T04:24:00.000-08:00

Våra konstnärer

Sebastian, Ida och Alma tar färg själva.

Konstnärerna i full gång.

Konstverken växer fram.

Jens målar.

Barnen målar tillsammans.

Mira målar.

Miras mamma Zandra kommer. Kul när föräldrarna kommer in och ser vad vi håller på med. Mira blir också jätteglad. Mira säger: - Mamma och skrattar.

Alva målar vid staffliet. - Det blir en flagga, berättar Alva.

Emil ritar en skattkarta på OH papper.

Emil målar sin uppförstorade skattkarta. Emilia målar på ett litet papper.

Alma lägger sin målning på tork.

Elsa rengör färg och pensel efter målningen.

Philip målar vid staffliet.

julkalender

2010-12-06T01:40:00.000-08:00

Äntligen är det dags för Pettson och Findus julkalendern.

Kommer jultomten att komma till Findus på julafton?

Pettsons och Findus hus och miljö växer fram eftersom dagarna går.

Barnen kommer att vissa dagar få uppdrag som hör julen till.

Här har katten Findus lagt sig att vila i järngrytan.

ÄLDSTA GRUPPEN

2010-12-02T05:10:00.000-08:00

Vi började terminen med att barnen fick redovisa sina sommarläxor om vad Öjebyn betyder för dom. Det var jättespännande. Barnen visade tex. en tavla på badhuset, sopbil, foton, sand från Hammenviken.

Barnen gjorde en gemensam tankekarta om Öjebyn. Vi fyller på den eftersom barnen kommer på nya saker om Öjebyn.

Barnen fick en uppgift: - Vad är Öjebyn för dej? Kan du rita det?

När vi arbetat med Öjebyprojektet ett tag så reflekterade vi pedagoger att Öjebyn är ett svårt begrepp. En del tyckte Stockholm och COOP i sta´n var i Öjebyn. Vi frågade barnen: - Var börjar och slutar Öjebyn? Det var en svår fråga. Vi beslöt oss för att ta på oss våra Öjebyglasögon och gå ut och spana.

Lova tar på sej sina Öjebyglasögon. Vi beger oss ut i vår närmiljö och spanar.

Barnen blir nyfikna på att ta reda på vem som bor närmast Fagottens förskola. Barnen är överens om att det är tre barn det står mellan. Hur kan vi ta reda på det? Vi ger oss ut på gatan. Barnen tycker att vi ska mäta avståndet från Fagottens förskola till de tre barnens hus. Barnen kommer fram till att vi kan mäta med snören.

Barnen knyter fast ett gummiband i staketet.

Barnen springer fram och tillbaka på vägen till ena barnets hus. De räknar och räknar.

Olivia bär alla snören.

Många snören blir det.

Äntligen framme! Barnet säger: - Jag har nära till Fagotten, men snöret blev jättelångt!

Vi fortsätter mätandet till de andra husen. Barnen väljer olika snören.

Barnen studerar snörena och funderar. De tycker att flickorna har lika långt men snörena ser olika ut. Pojken menar att han har närmast för vägen svänger ju. Flickorna menar att dom har närmast för de behövde bara ett snöre samt att de ser Fagottens förskola. Till pojkens hus behövdes det fyra snören. Ida: - Men till pojken är det fyra korta snören.

Då kommer en flicka med en idé: - Vi går till mej och Alma och pojken med ett snöre var och knyter fast i brevlådan. Den som är snabbast bor närmast. Pojken: - Men jag kan inte knyta. Flickan: - En fröken kan hjälpa dej. Det blåser mycket och flickornas snören trasslar ihop sej. De går tillsammans till sina hus och ropar när de är framme. Pojken hör att flickorna är framme före honom. Han fortsätter ändå till sin brevlåda. När vi kommer in så säger John: - Vi kan inte riktigt mäta så här, man kan ju bli trött i benen och inte orka veva med snöret lika fort. Då kommer Ida med en idé: - Vi räknar plogpinnar.

Barnen räknar plogpinnar men upptäcker att plogpinnarna inte räcker ändå fram till pojkens hus. Flickorna har inga plogpinnar. Hur gör vi då? Barnen: - Vi kan räkna steg. Barnen kommer fram till olika antal steg. Vad beror det på? Alma: - Om man tar små steg så blir det många steg och tar man stora steg så blir det inte så många. Barnen kommer fram till att Alma bor närmast Fagottens förskola.

Barnen bygger Fagottens förskola och vägarna till sina hus.

Här är vägen till mitt hus berättar Ida.

Alla barnen vill visa var de bor. Vi promenerar iväg och besöker varandras hus. De pratar om att vissa barn bor långt bort några bor mellan och några bor nära.

Barnen inspireras av mellangruppen och vill också göra sina vägar från Fagottens förskola till sina hus. Felicicia: - Det är jättekul att jobba med lera. De andra barnen instämmer.

Projekt mellan gruppen

2010-12-01T00:21:00.000-08:00

Projektet Öjebyn

Vad har vi för mål/syfte med projektet?

Vad vill vi att barnen skall utveckla en större förståelse för?

Är det närsamhället Öjebyn

Vad kan ett närsamhälle vara?
Vad finns där?
Varför finns det?

När projektet startar utgår vi ifrån barnens egen erfarenhetsvärld om Öjebyn.

Inventera detta genom individuella tankekartor som sedan lyfts i grupp och tillsammans fyller vi på den gemensamma tankekartan.

Utifrån dessa tankekartor går vi vidare och riktar barnens uppmärksamhet mot en viss inriktning som för tillfället inspirerar/lockar och som gör barn och pedagoger nyfikna på att utveckla sin förståelse kring detta.

PROJEKT

2010-11-29T04:18:00.000-08:00

Projekt yngsta gruppen

Under vår inventering utifrån från vad barnen förundras/försöker förstå så tittar vi pedagoger även med våra ”matematik-ögon”

· Stora stenar-små stenar

· Höga stenar-låga stenar (hur kan vi ta oss upp på stenarna)

· Högt uppe på kullen

· Högt vatten- lågt vatten (var har alla stenar tagit vägen?)

· Antal stenar

Vi tog med oss stenar tillbaka till förskolan i olika storlekar för att kunna erbjuda barnen detta material även inomhus.

Reflektion

Hur kan vi arbeta vidare utifrån matematik?

Vi uppmärksammar barnen på stenar, Vi räknar stenar, hur kan man ta sig upp på höga stenar, vi tittar på stenars former, färger, mönster, vi lyfter på stenar och upplever vikter, sortera, bygga, ”jag” i förhållande till stenar, känsla av vara sten.

Vi pedagoger reflekterade tillsammans med våra kollegor kring våra dokumentationer vi gjort och då såg vi att barnen fascinerades av olika stenar därför valde vi att utmana barnen vidare kring detta. Vi plockade in olika stenar från skogen så barnen skulle kunna utforska stenarna inne i vår miljö på förskolan.

Vid detta tillfälle valde vi att starta upp med att reflektera tillsammans med barnen om de olika stenar vi sett i skogen i Öjebyn. I samband med att vi jobbade i skogen berättade XXX att hon hade en stor sten vid sitt hus i Höglandsnäs, hon fick i uppgift att fotografera denna sten och ta med till förskolan och visa sina kompisar. Dessa kort fick hon visa vid dagens tillfälle. Hon berättade att hon behövde ingen stege till stenen på hennes gård utan hon behövde bara hålla i sig jättehårt så kom hon upp på sin sten.

Efter att barnen och vi pedagoger reflekterat tillsammans och XXX fått visa sina kort så gick vi och hämtade våran största sten vi plockat in från skogen. De första barnen gör är att sätta sig på stenen, flera barn vill prova hur det känns att sitta på den.

Thea: Den känns lite kall.

Ingrid: Jag tycker den är varm.

XXX ställer sig på stenen.

XXX: Nu är jag stor.

XXX sträcker på sig och visar att hon är stor.

Annika hämtar en sten till som är mindre än den första stenen. Jens provar att sitta på den lilla stenen också. Efter en stund ställer sig XXX på den stora stenen och Thea på den lilla.

Annika: Vem är längst? Thea ellerXXX ?

Annika: Vem är störst? Ingrid visar att XXX är störst.

Thea börjar undersöka den lilla stenen, hon lyfter den flera gånger och håller den i famnen. Hon sätter ner den och lyfter upp den igen, detta gör hon många många gånger.

Mira blir nyfiken och kommer fram och provar lyfta stenen.

Annika: Vilken sten är lättast att lyfta?

Ingrid och Jens provar lyfta den stora stenen men den ser ut att vara jättetung.

Ingrid pekar på den lilla stenen.

Annika: Hur vet du det Ingrid?

Ingrid: Den andra är tungare.

XXX: Den är inge mjuk.

XXX: Den här är mjuk.

XXX tycker inte den lilla stenen är mjuk däremot tycker hon den stora stenen är mjuk. Jimmy kommer och kollar in stenarna.

Cecilia: Jimmy orkar du lyfta en sten?

Jimmy: Ja den……. Han pekar på den lilla stenen.

Barnen fortsätter att stå och sitta på stenarna och den lilla stenen utforskar dom väldigt mycket genom att lyfta på den flera flera gånger.

Reflektion 5/10-2010

· Vid detta tillfälle valde vi att alla barn i vår projektgrupp skulle vara med det var 11 stycken vid detta tillfälle vissa barn var mer fängslade än andra vid detta tillfälle men det tycker inte vi gör något för vi vet av erfarenheter att det fastnar mycket i barns tankar om än man kanske inte är den som utforskar fenomenet mest.

· XXX säger att den stora stenen är mjuk, här funderar vi pedagoger om vi hade kunnat ta rätt på hur XXX tänkte. Det ska vi försöka fånga upp till nästa gång.

· Tungt och lätt är det uttryck som är bekant för barnen?

· Beräknar barnen utifrån hur fenomenet eller saken ser ut?

· Är det lättare att se skillnad mellan olika saker om storleken eller formen är väldigt olika varandra? Exempelvis tyngd och storlek.

VÄLKOMMEN IN OCH KIKA PÅ VÅR INSPIRERANDE MILJÖ

2010-11-26T03:47:00.000-08:00

Välkommen till våran nya blogg

2010-11-24T23:49:00.000-08:00

I denna blogg kan du få inblick i vår pedagogiska vardag på Fagotten. Bloggen är ett sätt att synas utåt men även en kommunikationsyta så skriv gärna kommentarer.